Lula, rapport från Lennart Kjörling
Han står inför en svår politisk utmaning eftersom han vill flytta en del av det nedre loppet på Fransiscofloden. En lokal biskop hungerstrejkar sedan tre veckor och regeringen känner sig hotad, de har kallat honom auktoritär, men i själva verket är det regeringen som inte har genomfört ett rådslag man utlovat. Lula fortsätter att satsa på agrobuisness, som skulle få vatten genom förflyttningen. Det känns märkligt att han är så envis på denna punkt och sviker sina vänner bland småbrukarna Annars har det kommit fram siffror som visar på sociala förändringar under Lula. Man talar om fen klasser. Överklassen A är cirka 2 procent och B som jag skulle vilja kalla medelklassen är c 20. Klass C, som jag skulle vilja kalla arbetare med inte alltför dåliga villkor, som deltar i ekonomin har växt från 32 till 49 procent på fem år, Klass D/E har minskat från 46 till 26 procent. Det är de som är de riktigt fattiga. Av detta kan man förstå varför Lula är populär. Det handlar om att det finns fler arbeten och om de sociala programmen med pengar till de fattiga. Mycket bra siffror, fast tillförlitligheten är kanske inte 100 procent. Ändå skulle jag vilja säga att Lula blir allt mindre intressant. Det finns inga visioner kvar utan mest politiskt spel på hög nivå.
Min kommentar: Jag förstår inte Lennarts slutsats. Lula hade visionen om fome zero, nollsvält, och resultaten är väl fantastiska och mycket intressanta. Håller han inte helt enkelt på att förverkliga sin vision! Allt han gör är naturligtvis inte rätt, men vem har någonsin fått bättre resultat på så kort tid?
Min kommentar: Jag förstår inte Lennarts slutsats. Lula hade visionen om fome zero, nollsvält, och resultaten är väl fantastiska och mycket intressanta. Håller han inte helt enkelt på att förverkliga sin vision! Allt han gör är naturligtvis inte rätt, men vem har någonsin fått bättre resultat på så kort tid?
Kommentarer
Trackback