lenaklevenas.webblogg.se

Hej!
Ni i EU-valrörelsen hittar du min blogg på lenaklevenas.wordpress.com
Min hemsida finns på mp.se/lenaklevenas
Lena

Den 3 juni öppnade FN:s stora matmöte i Rom om hur man ska möta livsmedelskrisen.
President Lula från Brasilien från Brasilien har talat. Den svenska statsministern har inte ens åkt dit.

Äntligen har hungern hamnat högt upp i debatten, men det är knepiga diskussioner som pågår. 100 miljoner riskerar svält meddelas det på radion. Men det är ju 854 miljoner som redan lider av kronisk undernäring och ett litet barn dör av svält var femte sekund, så vad då 100 miljoner? Vi borde väl säga 954 miljoner för det som händer nu är att antalet svältande ökar med ca 100 miljoner när matpriserna stiger utom räckhåll för fattiga människor, men de alla de som redan befann sig i den katastrofala situationen, måste väl också räknas in!

Lösningen tror många är ökad produktion och mer matbistånd. Det tror inte jag. Den snabbaste lösningen är ökad köpkraft och att alla regeringar ska respektera sina medborgares rätt till mat, dvs försörjningsmöjligheter. Köpkraften kan öka genom ett globalt eller nationellt barnbidrag. Det finns inget som är så lätt att skicka eller dela ut i form av generell välfärd som ett barnbidrag. FIAN har idéer om en "basic food income". Det tror jag på. För människor med pengar har det hittills alltid funnits mat att köpa.

Just nu pågår EU:s och därmed Sveriges handelsförhandlingar med Centralamerika. I dessa förhandlingar struntar man helt i de mänskliga rättigheter som alla människor har, även fattiga centralamerikaner. EU pressar på för att länderna ska öppna upp sina marknader för investeringar som inte gynnar människor som bor i dessa länder utan tvärtom riskerar att förvärra fattiga människors levnadsvillkor.

Vill du att mänskliga rättigheter ska stå i centrum när EU förhandlar med Centralamerika?
Gå in på www.rentmjol.nu och skriv under ett upprop till den svenska regeringen med krav på att handelsvillkoren ska vara rättvisa.

Sverige kan inte fortsätta att prata om att minska hunger och fattigdom och samtidigt pressa på Centralamerika så tuffa villkor i handelsavtalen att svälten och fattigdomen ökar!

Efter 5 år av förhandlingar har FN:s medlemsländer äntligen enats om en sluttext för ett tilläggsprotokoll som ska garantera de mänskliga rättigheterna i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Inget annat internationellt instrument ger ett sådant heltäckande skydd. Ett tilläggsprotokoll till konventionen kommer att få betydelse nationell lagstiftning och stärka skyddet för ESK-rättigheterna i hela världen.

Utformandet av den nya klagomekanismen öppnar dörren för individer att få sin sak prövad inom FN-systemet om deras rätt till hälsa, utbildning, mat eller bostad har kränkts, och när vägen genom det nationella rättssystemet är prövad.

En liknande klagoinstans har redan funnits i över 30 år gällande den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Nu blir detta en möjlighet även när t ex rätten till mat och rätten att kunna försörja sig kränks.

Det här är ett otroligt viktigt steg framåt för förverkligandet av ESK-rättigheterna. Först när individer får en möjlighet att utkräva sina ekonomiska, sociala och kulturella får rättigheterna ett verkligt värde och det kommer att bli lättare att utplåna extrem hunger och fattigdom.

FIAN, den internationella människorättsorganisationen för rätten till mat, hoppas nu att det nya instrumentet ska antas MR-rådet och FN:s generalförsamling under året. Tillsammans med ett flertal andra organisationer har FIAN arbetat för ett tilläggsprotokoll sedan början av 1990-talet.

Om tilläggsprotokollet antas ger det ett stort symbolvärde för de mänskliga rättigheternas lika värde och blir samtidigt ett kraftfullt verktyg för människor att söka upprättelse när de drabbats av kränkningar av till exempel rätten till mat. Det kommer med största sannolikhet också att få en allt större betydelse för nationella domstolar runt om i världen, eftersom människor vars ESK-rättigheter kränkts och som inte kan få upprättelse på nationell nivå nu också får en möjlighet att ta sina fall till FN:s kommitté för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

Matpriserna stiger och vi får rapporter om hungerkravaller i olika delar av världen. Kampen mellan biobränsle och mat hårdnar och fler människor drabbas av matbrist. Därav bråken och protesterna. FN:s livsmedelsprogram ber om mer pengar för att kunna ge hjälp.

Men de 850 miljoner som redan var kroniskt undernärda protesterar inte. De är för utmattade för det. Och de nås sällan av några hjälpsändningar. De svältande som redan fanns innan vi började diskutera mat kontra biobränsle, är för många och för osynliga. De behöver förstås också akut hjälp men sedan behöver de framför allt tillgång till pengar, mark eller andra försörjningsmöjligheter.

Så länge det är köpkraften som styr vilka som ska få äta sig mätta får de inte sina behov tillgodosedda eftersom de saknar pengar. Trots att mat är en mänsklig rättighet som deras regeringar lovat respektera och tillgodose. Ett barnbidrag skulle nog avhjälpa det värsta. Men varifrån ska det komma? Från FN? Från deras egen regering?
Från oss? Från EU?

FN:s generalförsamling antog en resolution om Rätten till mat den 21 november 2007
Resolution on The Right to Food (Document A/C.3/62/L.53)
Röstsiffrorna var 176 mot 1. Det var USA som röstade emot.

Resolutionen säger att det är oacceptabelt att mer än 6 miljoner barn dör av hungerrelaterade sjukdomar innan sin femte födelsedag och att det finns 854 miljoner undernärda människor totalt i världen. De konstaterar att antalet undernärda människor har ökat de senaste åren trots att vi skulle kunna föda 12 miljoner människor, dvs. dubbelt så många som jordens nuvarande befolkning. Kvinnor och flickor är dubbelt så hårt drabbade av hunger, svält och fattigdom, som pojkar och män. Generalförsamlingen uppmanar därför alla stater att särskilt ta itu med könsdiskriminering och bristen på jämställdhet.

Generalförsamlingen konstaterar att 80 % av dem som är hungriga lever på landsbygden och att 50 % är småjordbrukare som är särskilt utsatta. Man uppmanar därför såväl stater som näringsliv och globala institutioner att inkludera Rätten till mat i alla förhandlingar inom sina respektive områden, särskilt när det gäller handelsavtal. Resultatet av dessa får inte påverka Rätten till mat i andra länder negativt. Man påminner om vikten av New York deklarationen Action Against Hunger and Poverty och konstaterar att löftet från FAO:s toppmöte World Food Summit 1996 om att halvera antalet svältande på 20 år inte kommer att hållas.

Man uppmanar kraftfullt staterna att prioritera Rätten till mat i sina utvecklingsstrategier.(Denna uppmaning hoppas vi i FIAN-Sverige att biståndsminister Gunilla Carlsson lyssnar alldeles särskilt till.) Till slut tackar man specialrapportören för Rätten till mat för hans engagemang och värdefulla bidrag och ger honom i uppdrag att återkomma med en ny rapport till nästa session i generalförsamlingen.

Lena Klevenås

Han står inför en svår politisk utmaning eftersom han vill flytta en del av det nedre loppet på Fransiscofloden. En lokal biskop hungerstrejkar sedan tre veckor och regeringen känner sig hotad, de har kallat honom auktoritär, men i själva verket är det regeringen som inte har genomfört ett rådslag man utlovat. Lula fortsätter att satsa på agrobuisness, som skulle få vatten genom förflyttningen. Det känns märkligt att han är så envis på denna punkt och sviker sina vänner bland småbrukarna Annars har det kommit fram siffror som visar på sociala förändringar under Lula. Man talar om fen klasser. Överklassen A är cirka 2 procent och B som jag skulle vilja kalla medelklassen är c 20. Klass C, som jag skulle vilja kalla arbetare med inte alltför dåliga villkor, som deltar i ekonomin har växt från 32 till 49 procent på fem år, Klass D/E har minskat från 46 till 26 procent. Det är de som är de riktigt fattiga. Av detta kan man förstå varför Lula är populär. Det handlar om att det finns fler arbeten och om de sociala programmen med pengar till de fattiga. Mycket bra siffror, fast tillförlitligheten är kanske inte 100 procent. Ändå skulle jag vilja säga att Lula blir allt mindre intressant. Det finns inga visioner kvar utan mest politiskt spel på hög nivå.

Min kommentar: Jag förstår inte Lennarts slutsats. Lula hade visionen om fome zero, nollsvält, och resultaten är väl fantastiska och mycket intressanta. Håller han inte helt enkelt på att förverkliga sin vision! Allt han gör är naturligtvis inte rätt, men vem har någonsin fått bättre resultat på så kort tid?

Idag, den 16 oktober är det dagen för rätten till mat i hela världen. 854 miljoner människor , de flesta är barn, lider av hunger och det måste få ett slut! Vill du göra något åt det? Kolla på

www.face-it-act-now.org

FIAN:s kampanjsida
Food First information and Action Network

Läste att det för varje svensk produceras 50 ton mat under en livstid.
Av dess äter vi upp 30 och slänger 20.
Vilket slöseri med pengar, jord, vatten och energi!

Den förändring av vår livsstil som är nödvändig kanske kunde börja med
att vi inte köper och lagar till mer mat än vi äter upp

Läkare utan gränser redovisar i sin tidning direkt nr 2 2007 en ny metod för att hjälpa undernärda barn. Kronisk undernäring är ju egentligen ingen sjukdom, men kan ändå snabbt bli ett ett livshotande tillstånd och jag känner en djup tacksamhet till Läkare utan gränser som tar sig an mängder av svältande barn.

Nu har de dessutom kommit på en snabbare och effektivare behandling. I stället för att lägga in mamman och barnet på ett par månaders behandling förser de mamman med påsar med jordnötspasta, berikad med mjölk och vitaminer, som hon kan ge barnet själv. Det är gott, behöver inte blandas upp med vatten och den tål värme.

Denna "plumpy nut" har snabbt revoliutionerat behandlingen av akut undernäring. Många fler kan bli hjälpta. Vilken underbar nyhet!

Siffran om att svältdöden ökar, ett barn var femte sekund, kanske snart kommer att vända. Varför skulle vi inte kunna använda de icke använda biståndspengarna till detta? Det blir ju mycket över varje år som inte kan användas i olika projekt. Men det finns massor av mammor som saknar möjlighet att ge sina barn näringsrik kost. Låt de få den möjligheten!

Idag firas Walk the world över hela jorden. Det är ett initiativ från WFP, World food program, som rycker ut för att bistå människor med mat i katastrofsituationer. De är bra på logistik, dvs att snabbt få ut mat till hungriga människor.

Idag samlar man in pengar till skolmatsprogram, genom att ordna olika typer av vandringar och försöker skapa opinion mot svälten bland världens barn. Det är ett jättefint initiativ, men varför gör vi inte detta tillsammans och överallt? I Alingsås gör vi ingenting sådant idag, men i Vårgårda samarbetar orientieringsklubb Kullingshof med FN-föreningen och inbjuder till tipspromenad.

Detta är bara ett exempel på allt bra som görs, men som inte får tillräcklig kraft och tillräckligt genomslag eftersom det blir så punktvis. Till nästa år hoppas jag att alla de organisationer som står bakom FN:s mål om att utrota hungern gör en gemensam jättemanifestation. Kan du ordna något i din kommun? Vilka organisationer finns där du bor?

I 45 länder, men ännu inte i Sverige finns det så kallade nationella allianser mot hungern. Det är FAO, FN:s organisation för jordbruk och livsmedel som har tagit initiativ till detta. Vad som saknas för att ingen ska behöva svälta är ju inte mat, utan brist på politisk vilja. Dags att skapa en kraftig opinion alltså!

Jag har en tid funderat på om inte vi också i Sverige skulle bilda en allians mot hungern. Ja, vi kan inte kalla den allians förstås, men "nollsvältskoordinationen" eller någonting annat kort och lätt! Förslag mottas tacksamt!

Hur som helst så skrev jag till alla organisationer jag kunde komma på som kunde tänkas vara intresserade av detta och det var faktiskt några som visade intresse, Svalorna, Greenpeace, FIAN, UBV, NBV, Röda korset och Hungerprojektet. Även riksdagsledamöter från S och Fp och så Mp förstås.

Så i nästa vecka ska vi träffas för första gången! Det ska bli en helt förutsättningslös diskussion, där vi först ska få reda på vad det är. FAO har öppnat ett Nordenkontor i Stockholm, där Christina Engfeldt, FAO:s förra informationsdirektör är ansvarig. Hon ska inleda med att berätta om idén och hur det har fungerat i de länder som redan startat. Sedan får vi se om det är något som vi tror på och vill göra även i Sverige. Jag hoppas det!

Joe Hanlon, forskare i England, hävdar just detta: Att det visst är möjligt att ge pengar direkt till de fattiga. Han tycker att vi ska minska biståndsprojekten och i stället förse fattiga människor med pengar direkt, så att de själva kan bygga upp sina samhällen. Det är otroligt mycket effektivare att dela ut små summar pengar direkt till människor i fattiga länder än att driva projekt åt dem.

Sina slutsatser grundar han på erfarenheter och forskning i Mocambique. Efter den stora översvämningskatastrofen för några år sedan delade man just ut pengar till människor för att de skulle kunna bygga upp sin tillvaro igen. Pengarna användes otroligt väl. Likadant gjorde man när man skulle demobilisera soldater när kriget var slut. De fick en liten summa varannan månad under två års tid. Det var inte svårt att skapa ett enkelt administrativt system för att pengarna skulle kunna hämtas ut . Pengarna användes väl även denna gång. Administrationen var mycket billig och enkel.

Hanlon slutsats är att fattiga människor är fattiga för att de saknar pengar, inte för att de är dumma eller lata. Vad de behöver är bara en liten startsumma. Att vi som är förhållandevis rika har svårt att acceptera det, beror enligt Hanlon på att vi då måste inse att vi själva inte är smartare eller flitigare bara för att vi har pengar.

Låter det spännande? Miljöpartiets internationella kommitté har inbjudit honom till ett seminarium i Almedalen på Gotland i sommar. Boka in den 11 juli.

Hej!
Det var länge sedan sist, men äntligen har jag kommit över resultatet i valet. Dags att göra klart det som återstår efter personvalskampanjen!
Jag lovade tidigare att redovisa ekonomin. Så här blev det:

Jag fick 500 kr av Mp Alingsås och 500 kr vardera av två medlemmar som avstod sina personvalspengar. Köpte frimärken för detta och skickade brev till alla medlemmar i valkretsen och bad om stöd.

Resultatet av detta brev blev 2000 kr, så när som på 20 öre. Till dessa 2000 hade jag lovat lägga lika mycket själv. Av dessa 4000 kr tryckte jag en kryssfolder, dvs en folder med info om hur personval går till.

Av valkretsen fick jag 5000 kr som jag annonserade i Alingsås tidning för,
av Mp Alingsås 3 400, en räkningen för "visitkort" betalades av dem.

Summa pengar 1500 (frimärken) + 2000 + 2000 (folder) + 5000(annons AT) + 3400(visitkort) = 14 000

Mp Alingsås betalde sedan dessutom en räkning på 2000 för en annons i Alingsåskuriren.

Jag fick 610 kryss i min personvalskampanj, vilket motsvarade 7,83 % av miljöpartets röster i valkretsen. Jag hade behövt ha 623 kryss för att komma upp i minst 8 % som man måste ha för att kryssen ska ha någon betydelse.
Det fattades alltså bara 13 röster för att det hade lyckats.
Peter Rådberg fick 464 kryss och 5,96 %. Han är invald eftersom han står först på listan.

Under en stor del av onsdagen låg jag över 8 %, men siffran sjönk något när utlandsrösterna räknades. De är ju valsedlar utan namn och när de rösterna lades till sjönk naturligtvis procentandelen som kryssat.
Det känns snopet och sorgligt och jag tycker som många andra att 8 %-gränsen är orimligt hög.
Till kommuner och landsting är den bara 5 %.

Idag kommer resultatet av presonvalskryssen vara klart. Just nu när 179 av 200 distrikt i Västra Götaland norra är klara har jag 579 kryss motsvarande 7,93 %. Peter Rådberg som står på första plats har 454 kryss och 6,22 % .

Man kan följa valet på val.se genom att gå till riksdagsval, valkretsar och personröster. Där uppdateras siffrorna kontinuerligt. Håll tummarna! Det räcker inte att ha flest kryss. Man måste komma över 8 % för att det ska räknas.

Vad kul det är att jobba ihop med partikompisar i Vårgårda! Helen Persgren, etta på listan till kommunfullmäktige, och jag beger oss till Sundlergymnasiet för debatt. Vi ska vara två från varje parti, en som kan svara på lokal frågor och en på riksfrågor. Det är premiär för Helen, men hon klarar sig med den äran! Vi får många frågor. Eleverna märker och påpekar att det bara är vi som tar upp miljöfrågor. Folkpartiets skolpolitik förskräcker både oss och eleverna.

Efter gymnasiedebatten sticker Helen iväg för att skola in Hannes på dagis och jag tar det lugnt en stund innan vi på eftermiddagen ställer ut den gröna valbyrån fylld med material på Murartorget. Den ser rolig ut. Radio Sjuhärad är där och vi blir intervjuade flera gånger. Ingvar och Lasse sluter också upp så det känns som om vi är riktigt många.

Jag gör mitt "utspel" med en gammal valaffisch från min tid som socialdemokrat där det står: Jag vill sätta fart på alla miljöinvesteringar som behöver göras! Texten är fortfarande bra, men den röda loggan klipper jag resolut bort och skrynklar ihop och slänger. Det blev inte mycket av löftena om det gröna folkhemmet då för tio år sedan.

Jag hoppas på en koalitionsregering. Socialdemokraterna behöver Miljöpartiet för att nå upp till sina mål. Vi ska nog kunna samarbeta bra!

På kvällen är det en debatt om skolan arrangerad av lärarförbunden. Vi hjälps åt även där, men Helen skyndar hem lite tidigare. Behöver sova innan det är dags att bära ut tidningar. När jag kör hem i mörkret regnar det. Hösten är här.

Moderaterna vill skära ner biståndet med 7 miljarder kronor. Om det förslaget skulle genomföras skulle det innebära att man dömer över 1 miljon människor till ett fortsatt liv i extrem fattigdom. Det får man fram om man jämför det moderata nedskärningsförslaget mot världsbankens rapporter.

Världsbanken har slagit fast att en miljard dollar i bistånd lyfter 284.000 fler människor ur extrem fattigdom. Den moderata biståndsbudgeten ska minska med 7 miljarder per år vilket motsvarar ca en miljard dollar om året. Under mandatperioden skulle de moderata nedskärningarna innebära att 1.136.000 fler människor döms till ett fortsatt liv i extrem fattigdom.

Jag känner en djup oro för att de globala överlevnadsfrågorna inte diskuteras tillräckligt i valrörelsen. Moderaterna är det starkaste partiet i alliansen. Om deras förslag får genomslag i en eventuell borgerlig skulle det innebära att FN:s program för att bekämpa fattigdom och hunger kommer att försvåras.

Miljöpartiet har presenterat en vision om NOLLSVÄLT. Det är inte svårt, det är inte speciellt dyrt och vi vet hur det ska gå till. Men då behöver biståndet, som är ett verktyg för att nå målet, höjas och inte sänkas!

Företag måste ha utsläppsrätter för koldioxid. Det finns bara en viss mängd. Vi vanliga människor kan släppa ut hur mycket vi vill genom vår bilkörning t ex. Det är väl ologiskt!

Vill man bidra till att minska utsläppen kan man dock köpa sig utsläppsrätter trots att man inte måste. Svenska naturskyddsföreningen uppmanar alla att göra det. Man köper dem enkelt på deras hemsida www.snf.se. Vitsen med det hela är att när någon har köpt en utsläppsrätt så kan ingen annan använda den. Resultatet blir att företagen får mindre utrymme och måste skärpa sina miljökrav.

Jag har beslutat att göra min valrörelse koldioxidneutral. Vår bil, (har tyvärr inte haft råd ännu att köpa en miljöbil) en Skoda Octavia från 2001 med 140 l motor släpper ut 158 g koldioxid per km. Om jag kör 200 mil i valrörelsen kommer jag att släppa ut 316 kg koldioxid. Jag har tagit till milen i överkant för att vara på den säkra sidan. Tror inte att jag kommer att köra så mycket.

Att köpa en utsläppsrätt för 1 ton koldioxid kostade 250 kr på SNF:s hemsida. Nu uppmanar jag alla andra kandidater att också göra sina valrörelser koldioxidneutrala!

Ska kärnkraften avvecklas eller byggas ut?

Avvecklas snabbast möjligt så klart!

Duell i Sveriges radio väst idag ca 12.40-12.45
med mig som riksdagskandidat för Miljöpartiet och Lars Tysklind, riksdagman för folkpartiet.
Lyssna gärna!