Stort genombrott för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna!

Efter 5 år av förhandlingar har FN:s medlemsländer äntligen enats om en sluttext för ett tilläggsprotokoll som ska garantera de mänskliga rättigheterna i FN:s konvention om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Inget annat internationellt instrument ger ett sådant heltäckande skydd. Ett tilläggsprotokoll till konventionen kommer att få betydelse nationell lagstiftning och stärka skyddet för ESK-rättigheterna i hela världen.

Utformandet av den nya klagomekanismen öppnar dörren för individer att få sin sak prövad inom FN-systemet om deras rätt till hälsa, utbildning, mat eller bostad har kränkts, och när vägen genom det nationella rättssystemet är prövad.

En liknande klagoinstans har redan funnits i över 30 år gällande den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Nu blir detta en möjlighet även när t ex rätten till mat och rätten att kunna försörja sig kränks.

Det här är ett otroligt viktigt steg framåt för förverkligandet av ESK-rättigheterna. Först när individer får en möjlighet att utkräva sina ekonomiska, sociala och kulturella får rättigheterna ett verkligt värde och det kommer att bli lättare att utplåna extrem hunger och fattigdom.

FIAN, den internationella människorättsorganisationen för rätten till mat, hoppas nu att det nya instrumentet ska antas MR-rådet och FN:s generalförsamling under året. Tillsammans med ett flertal andra organisationer har FIAN arbetat för ett tilläggsprotokoll sedan början av 1990-talet.

Om tilläggsprotokollet antas ger det ett stort symbolvärde för de mänskliga rättigheternas lika värde och blir samtidigt ett kraftfullt verktyg för människor att söka upprättelse när de drabbats av kränkningar av till exempel rätten till mat. Det kommer med största sannolikhet också att få en allt större betydelse för nationella domstolar runt om i världen, eftersom människor vars ESK-rättigheter kränkts och som inte kan få upprättelse på nationell nivå nu också får en möjlighet att ta sina fall till FN:s kommitté för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.

Hungerkravaller

Matpriserna stiger och vi får rapporter om hungerkravaller i olika delar av världen. Kampen mellan biobränsle och mat hårdnar och fler människor drabbas av matbrist. Därav bråken och protesterna. FN:s livsmedelsprogram ber om mer pengar för att kunna ge hjälp.

Men de 850 miljoner som redan var kroniskt undernärda protesterar inte. De är för utmattade för det. Och de nås sällan av några hjälpsändningar. De svältande som redan fanns innan vi började diskutera mat kontra biobränsle, är för många och för osynliga. De behöver förstås också akut hjälp men sedan behöver de framför allt tillgång till pengar, mark eller andra försörjningsmöjligheter.

Så länge det är köpkraften som styr vilka som ska få äta sig mätta får de inte sina behov tillgodosedda eftersom de saknar pengar. Trots att mat är en mänsklig rättighet som deras regeringar lovat respektera och tillgodose. Ett barnbidrag skulle nog avhjälpa det värsta. Men varifrån ska det komma? Från FN? Från deras egen regering?
Från oss? Från EU?